I Norrlands stora djupa skogar.

När man färdas över dom snötyngda vidderna med sin snöskoter ser man ett och annat som ni där nere bortom bäcken aldrig ser eller vet att det finns.

 Här har moder natur lämnat en skulptur åt mig ute i dom djupa skogarna vem behöver gå på konstgalleri när man har naturen som konstnär.

 Här är en annat gammalt konstverk som stått i hundratals år hur klarar naturen det jo tjära är impregneringsmedlet.Men visst är det vackert.

 Ibland hittar man byggnadsverk skapade att Norrlands män och kvinnor i väglöst land med såg och yxa samt svett och blod.byggde man sina boningar Man blir imponerad och inte åkte dom bil eller snöskoter dit heller.

Ett annat kollofruktansvärt vackert bygge i dom djupa skogarna. Det är klart att om man åker på allfartsvägarna får man aldrig se sådana här byggnadskonstverk

En liten vy över dom djupa skogarna varsågod ärade bloggläsare.





.

Påsktider.

Jag och min hustru har investerat i en ny kamera en Canon SX 50 eftersom vår gamla behagade att sluta fungera efter många års frenetiskt fotograferande. Detta är en testbild tagen från utkikspunkten vid södra dagbrottet mot kross 285 avstånd cirka 1,5 km klart godännt tycker jag.

 Våren är på väg så här i påsktider som ni ser börjar Aimobäcken spricka upp på sian ställen nu gäller det att passa på och åka skoter allt man kan för snart är det slut på skoterföret. Men än har vi 1,5 meter snö så det är ingen fara ännu-

 Torkvädret för köttet är perfekt vi har allaredan avnjutit första smakbitarna det är himmelskt gott med färskt torrkött.

 Vår gamla Buster 400 står där som ett monument över snövintern men snart tar jag bort konservburken och trycker på knappen då skall vi ut och plöja potatislandet mm.
Vi har en lugn Påsk här i Aimojåkk det är bara jag och hustrun samt svärmor och två hundar.Jo vi har en Påskhund en Irländsk Zetter som heter Ross hans husse och matte är på semester i Thailand så han fick komma till oss över Påsken