Våran hängaround i PC skoterklubb.

I lördags var jag och Anders den 1:e af Olofsberg stigfinnare av 1:a graden ut på en expedition. Vi fick med oss en ung kvinna som var ute för att kolla om det fanns några snygga killar efter vår trail. Hon fann inga för vi vaktar henne som 2 varulvar det var 2 som slängde snabba blickar på henne utanför Nattavaara. Men efter att ha kollat våra mördarblickar drog dom som en avlöning.

Vi kräver personnummer bankkontonummer samt verifierad stamtavla och skotermodell innan vi överhuvudtaget släpper in någon på vår trail som är ute efter våran hängaround. Vi körde 10 mil ospårat hon klarade det galant.

Semester

Jaha nu är det dax hushållerskan skall ha semester. Hur gör man när man är bortskämd som jag. Jag sa åt min hustru hur tror du jag skall klara onsdagskvällen utan mat. Min hustru som är en kvinna från dom stora vidderna gav sig ut på isen för att skaffa mat. Resultat ej godkännt 6 små abborrar och abborrsoppa äter jag ej. Yxan på bilden var för att dräpa storbrakka regnbågarna som simmar under isen. Nåväl jag får väl överleva på torrkött. På torsdag kommer min älskade hustru och lagar goood mat igen.

Snart är det dax

Snart kommer dom mina barnbarn Tobias och Marcus i år är Marcus stor nog att bada tunna med morfar. Då blir det en Cocacola eller Fanta för barnen och en malt för morfar. Sedan skall vi sjunga Märta med träbenet för det är tradition. Vadå kan ni inte den den skall alla barn ha lärt sig åtminstone dom från Porjus, det är rallarkultur att kunna ett skillingtryck från början av 1900 talet. Morgan kommer oxå med men han kan bada själv för han fyller 13 snart han skall träna att knäcka Snöskotrarnas häxmästare på skoter men han får nog växa till sig några år än regerar Greven snövidderna.

TEXT

Det var en ärta det var en snärta och hennes klingande namn var Märtha.

Vi brukar träffas så där i bland tills dess mitt hjärta hon satt i brand.

Vi satt i parken och resonera då sade Märtha skall vi spatsera ja in till staden för blott en stund så får du följa mig till mitt rum.

På ett bananskal som låg på vägen där halka Märtha jag blev förlägen och kan ni gissa vad jag fick se jo Märtha hade ett ben av trä.

Att hon var flickan av rätta sorten det märkte jag när vi kom till porten hon lyfte klänningen upp en bit där hängde portnyckeln på en spik.

Resten kan ni väl. Och kan ni den inte då får ni komma till Aimojåkk så får Tobias sjunga den för han kan oxå.

Efter påpekande i gästboken av min skönsjungande dotter har jag korrigerat texten.

Snöångest.

Har ni sett den, Solen den stjäl min snö snart är det inget skoterföre tror fan att jag börjar få ångest. Jag bävar för den dagen när jag får parkera skotern pga av snöbrist. Men! som en gubbe på lets dance säger. Det finns vackra saker att titta på även på sommaren, så sommaren är kanske inte så tokig i alla fall.

Jag har jätte jätte många vackra bilder från sommaren men dom är tyvärr belagda med bloggförbud.

Vem är denne man

Jaha säger alla som varit involverade i diverse projekt nationellt och internationellt. Det är ju Sven Tomtlund välkänd projektledare inom rör och media kom med någonting svårare. Men Sven har en hemlighet som få vet om. Nu skall jag avslöja detta på denna blogg under förutsättning att ni sprider det till alla som ni känner.

Sven är innovatör och konstruktör samt tidigare fabrikör av Ljusdalssparken. Vad är en Ljusdalsspark jo det är sparkarnas svar på det ultimata fotdrivna snöfordonet. Med andra ord det är sparkarnas spark. Kan ni tänka er att sparka efter ett skoterspår eller i 2 dm snö. Nä jag förstod det har ni inte provat en Ljusdalsspark så har ni aldrig sparkat.

Vi har fått leverat 2 Ljusdalssparkar till Grevskapet Aimojåkk den ena är en standard den andra är en Jukkaspark. Nej Nej inte det, Sven var i Jukkasjärvi när han konstrurerade den efter behov från lokalbefolkningen. Med den kan man transportera ved och andra saker på sparken.

Tyvärr har Sven dragit från vårt projekt till Kiruna kanske för att klura ut nåt nytt. Ljusdalssparken är ett exempel på när en ingenjör tänker till och ställer sig frågan varför skall en spark se ut som en Orsaspark. Resultatet finns för påseende i Aimojåkk samt så är det gratis att provsparka. Det är bra att min Hustru och Svärmor nu har varsitt snöfordon.

Gällivare Marknad.

Planen var att jag och min hustru skulle glida fram genom dom djupa skogarna i mitt eminenta fullblod på söndag och besöka Gällivare marknad. Men efter samtal med min hustru framkom följande vi får väl se om vi ids.
Det betyder på ren Norrländska, jag skiter i Gällivare marknad. Sagt och gjort jag gled in till Gällivare marknad fast besluten att inte köpa nåt onödigt som jag är specialist på.
Jag gick genom marknaden utan att köpa någonting, jag led alla helvetes kval när jag passerade knivståndet i ultrarapid. Det var fina knivar och dom ville följa med mig. Men ståndaktig som jag är köpte jag bara 2 st vitlökssalami 2 suovaskorvar 2 kaffeost. Snacka om att ha självdiciplin. Det var sju år sedan jag sist gick genom Gällivare Marknad, och om tjurskallen som sålde vitllökssalamin hade prutat lite hade jag köpt mer. Sedan smet jag in på systemet och köpte lite malt men det har inget med Marknaden att göra.

Hundarnas hund

Alla jägare får en hund i sitt jägarliv. Naturligtvis så har vi fler hundar, men det här är min hund under min långa jägarkarriär. Hon hette Silva och kom från Värmland i en liten bur med flyget till Kavaheden. Hon var så vild och tokig att min annars ytterst tålmodiga hustru höll på att bryta ihop. Det är kanske därför så fort jag pratar om att skaffa mig en strävhårig vorsteh igen så säger hon nej nej nej. Silva följde mig på jaktens stigar i 12 år en sådan hund får jag aldrig igen.

Jag skulle kunna skriva en bok om alla eskapader som vi var med om men jag skall bespara mina bloggläsare detta. Kanske jag skriver några kapitel om Silva i mina memoarer.

I finanskrisens skugga

När man som jag lever i glesbygd och färdas i bil 20 mil om dagen för att ta mig till mitt arbete. Då kan man inte undgå att lyssna på radion om finanshajarnas kris i världen. Det är klart att man blir påverkad, hur är det ställt egentligen.

När jag glider in på min gårdsplan i Grevskapet Aimojåkk då glider min blick mot bron eftersom det är vår. Synen som möter mig gör mig lättare till mods. Torrkött livets krydda det är vi norrbottningars svar på alla finanskriser vi skall ha mat och med torrkött behöver vi inga kylar eller frysar vi klarar oss ändå.

På tal om frys bäst att kolla den kastar mig med dödsförakt in i frysarna och kollar jojomen läget är gott. Men livet består ju inte enbart av kött man måste ju ha potatis oxå snabbt ner i jordkällaren jajamen potatisen räcker och blir över. Kontentan av min utredning blir släng er i en gammal hängbjörk finanshajar vi Norrbottningar vi klarar oss.

Nu väntar jag på att potatislandet skall tina fram så jag får sätta svärmor i arbete med att sätta potatis och kupa plocka ogräs samt till hösten bärga skörden. Då står vi rustade för en till vinter.

Det är klart man måste ju ha ved oxå jag får väl släpa hem en 30-40 kubikmeter från skogen så hustrun och svärmor inte blir arbetslösa i sommar.

Stålmannen

Jag hör från min omgivning. (ursäkta norrländskan) Hur i helvetet orkar du gammgubbajävul hålla på att pendla och jobba som du gör. Tja brukar jag säga jag är ju från Porjus. Men det visar sig att dom inte tror på det så det är väl dax att avslöja sanningen. När jag stiger upp så drar jag i mig en varma koppen räksoppa därför att jag tror att mina förfäder kom från havet. Väl framme drar jag i mig 2 koppar kaffe och sedan kommer hemligheten. Så fort jag får en Down period då drar jag upp min skrivbordslåda sliter ut en bit torkad renbog skär en bit och äter. Då öppnar sig himmelens portar och kraften strålar genom min gamla kropp. En död ren är en bra ren speciellt torkad. Nu har jag laddat för en säsong till 16 bogar en stek och så lite älgkött är uppe till torkning.

Kris i Aitik 36

Strattekonventet uti Aitik 36 inmundigade efter lång väntan veckans stratteburgare. Morgonen började med terror av Väinö som vanligt jag skickade första SMS:et kl 06,15. Han fullgjorde sin plikt med beställningar mottagning av ekonomiska medel mm, begav sig med dödsförakt ut på dödens vägar bland bomlyftar trailar och andra icke identiferade förmål mot Majas korvkiosk Plikten framför allt är hans motto.

Men denna fredag kommer att gå till historien. Vi har släppt in utbölingar på vårt område i och för sig är vi den enda byggarbetsplatsen med en korvmoj på området. Dom fattar inte att i Gällivare på Uno X grillen startade Sveriges hamburgerkultur. Släng er i väggen ni där nere i söder dom andra så kallade hamburgarna som ni äter dom kom in långt senare, vi var först i Sverige. Kan ni tänka vad tokskallarna hade slofsat in i våra stratteburgare GURKSALLAD...

Nu är det krig antingen skall dom ut från området tillbaka till där dom kom från eller så skall dom tilllaga våra stratteburgare som dom skall vara enligt gammal traditon i Gällivare. Tilläggas skall att utbölingarna har fått receptet från gissa var. En hamburgare skall inte kryddas med Gurksallad eller senap, orginalreceptet var salt peppar lök. OK vi gammstötar har fått axeptera att ungdomen vill ha lite glofs men inte Gurksallad. Återkommer med rapporter om traumat i Aitik 36. Strattekonventet har sammanträde på Måndag då kommer vi att besluta om vilka åtgärder vi skall vidtaga.

Stigfinnare av de 1:a graden

Detta är en titel som är få förunnad vi har i vår förening endast en med den graden av alla våra medlemmar. Själv innehar jag titeln 2:a graden förutom i Porjus där har jag titeln Inföding som hittar överallt utan GPS. När vi har besök av skoterintresserade då glider vår stigfinnare in på gården rutten är klar genomarbetad med hänsyn till deltagarnas kompetens. Jag har aldrig under alla mil genom skogarna hört någon som klagat i och för sig är dom i regel uttröttade när vi kommer hem. Ge fan i att slösa pengar på Gym kör mer skoter. det är livet.

Två Dykabianer och Lea

Idag har vi haft besök av John och Lea samt Micke Bylund. Skoterföret var perfekt för våra bredbandare för övriga var det under det normala. Gentleman som jag är så pressade jag Anders spår så att Lea kunde ta sig fram. Dom andra två fick väl klara sig bäst dom kunde. Nåväl vi drog 7,2 mil genom dom djupa skogarna jag tror att dom var ganska nöjda. Hur mycket skoterled var det? Inte mycket vi gillar att göra egna spår. Det är alltid roligt när man får besök av gamla vänner särskilt när dom uppskattar vår natur här i dom oändliga myrarnas land.

Herman Hermelin

Nu så här i torrköttstider då börjar den årliga kampen mellan mig och Herman Hermelin. Han har satt i sinnet att han skall äta upp vårat torrkött. Ett år lyckades han med konstycket att äta upp en hel bog inifrån det torra ytterskalet var kvar så när jag skulle ta ner bogen var det tomt tomt tomt. Numera har jag byggt en bur men han slår sina krokar runt den och funderar hur skall jag komma åt det delikata köttet. Jag utfärdade naturligtvis en dödsdom till hermelinfan men den upphävdes direkt av Elisabeth och Berta den är ju så fin och så gör den nytta den äter ju råttor. Så faktum kvarstår kampen går vidare om vem som har rätt till torrköttet.

Vårkänslor

Nu har det ultimata vårteckenet kommit. Vi har börjat salta ner årets torrkött. Det är ett säkert tecken att nu är våren i antågande. Det ligger i urnorrbottningarnas gener att till våren då torkar vi kött. Årets kött verkar vara av prima kvalitet visserligen ganska små bogar men stekarna feta och fina. Vi hänger köttet till helgen sedan går vi i väntans tider.

Skogsarbete

Nu är den hemma Anders Ved. Min dotter klagar på gästboken att jag måste uppdatera men efer magsjuka och 60 m3 ved handlastad så är man inte så tänd att blogga.
Det blev som vanligt vi hade Bernt med oss. Jag och Anders var som småpojkar när skogen mästare demonstrerade hur man hanterar björk med 2 lyftkrokar en i varje hand. Vi har problem med att hantera en lyftkrok utan att skada oss själva.
Det är fantastiskt hur bra skotern fungerar nu med högkamm matta det är bara att toklasta och det har vi gjort.