Stackars mygg.

Ja som ni vet så har vi en myggsommar som ni läst i mina tidigare inlägg. Men nu väntar mina damer min fru och min svärmor och jag besök från södra Sverige. dom har begärt att jag skulle reducera myggbeståndet och det är inte lätt dom är ju mina husdjur. Men jag tog fram mina uråldriga kunskaper som gått i arv i tusentals år häruppe i norr. En myggmaskin den har en tablett som man monterar men den luktar som en stenmurkla följaktligen tog jag en stenmurkla placerade den uppe på myggmaskinen myggen kom naturligtvis i miljarder men alla sögs inte in i maskinen tack och lov. Det är inte lätt att vara djurvän här i Grevskapet Aimojåkk.
Min hustru tittade skarpt på mig och sade ta nu fram dina kunskaper så vi kan sitta ute när våra främmande söderifrån kommer så vi kan sitta ute. Vadå sade jag det går väl bra dom får väl smörja sig som er ( jag smörjer aldrig in mig mina husdjur biter inte mig.) min hustru talade och sa fixa det. Ja då begav jag mig ut i dom djupa skogarna bland vargar björnar lodjur samt mina husdjur som troget följde med mig på min vandring och plockade björktickor. Det är väl inte alla som vet vad det är men dom växer på gamla halvruttna björkar. Nåväl när vi sitter vid sjöstranden och eldar då slänger jag på en björkticka röken som då utvecklas gör att myggen gör en saltmortel och flyr mot södra trakter (kanske Gävle eller Stockholm) och hur vet jag nu detta jo vi dom hårda bland dom hårda som älskar vårt Norrland har tagit del av dom kunskaper som våra förfäder inhämtat genom årtusenden här uppe i norr vi vet.