torsdag 20 augusti 2009

Potatis.







Vi här i Norra Norrlands inland och fjälltrakter vi har ju ingen supermercado som jag tidigare skrivit om. Hur ändå ini glödheta får vi då tag i vår potatis. Jo en släkting till mig Jonas Ahlströmer förde in potatisen i Konungariket Sverige. Men ety enär och emellertid så föll den inte oss Norrlänningar i smaken ty Jonas fjantade omkring kring Stockholm och potatisen som fanns och finns där det är sån där vattuskadad rundpotatis som vi möjligen gör palt av resten ger vi åt grisarna eller åt Björnen. Nähä här i Norrland där äter vi mandelpotatis den guldgula goda potatisen, men den växer bara här så vill ni ha mandelpotais så kom till Norrland. Vi har en egen supermercado utanför bron snart är det dax att bärga skörden för min svärmor och min fru. Jaha säger rödstrumpeorden, vad gör du då tja jag äter ju mandelpotatis det är faktiskt väldigt gott om den kokas av kvinnor som förstår potatisens betydelse för det manliga släktet. Gräset ni ser är dill används till flodkräftor från den glömda älven. Sedan är det morötter det använder vi till viltkött av alla de slag. Sedan har vi ju löken den är sjutusenfemhundranittoåttatusen godare
än den ni köper på eran supermercado så de så. Jaha jag hör vrålet genom skogarna nu försöker han övertyga oss att han har gröna fingrar. Icke sa Nicke men kvinnorna i Aimojåkk har det.





















Inga kommentarer: